SWITCH SECTION
259 miljarder till infrastrukturen i år
259 miljarder till infrastrukturen i år
PROGNOS ANLÄGGNING. Elnät, järnvägar och vägar driver tillväxten mellan 2025 och 2027.
PROGNOS ANLÄGGNING. Elnät, järnvägar och vägar driver tillväxten mellan 2025 och 2027.
Prognoscentrets nya prognoser för anläggningsmarknaden visar att Sveriges totala investeringar i infrastruktur, inklusive drift och underhåll ökar med 6 procent i reala termer under 2025, upp till totalt 259 miljarder kronor (i 2024 års prisnivå). För 2026 och 2027 prognostiseras ökningstakten till 3 respektive 6 procent.
Det är en avsevärd uppväxling jämfört med 2024, då volymutvecklingen enbart uppgick till 1 procent. Den ökade tillväxten drivs framför allt av en utbyggnad av elnäten - både lokal- och transmissionsnät - samt av ökade satsningar på vägar och järnvägar. Därtill väntas investeringarna i försvarsanläggningar samt i hamnar och farleder nå historiskt höga nivåer under prognosperioden.
Behoven av infrastrukturinvesteringar är stora, och regeringen har svarat med att kraftigt utöka ramarna i infrastrukturpropositionen för perioden 2026–2037. Den nya planen innebär en volymökning på 200 miljarder kronor, motsvarande +27 procent, jämfört med nuvarande nationella plan. Samtidigt är energipolitiken ett prioriterat område med fokus på elektrifiering och hållbar omställning.
Vägunderhållet väntas växa med hela 30 procent i reala termer mellan 2024 och 2027.
Förutsättningarna för anläggningsmarknaden bedöms vara goda framöver, med ytterligare tillväxtpotential om finanspolitiken blir mer expansiv. Från 2027 övergår Sverige från ett överskottsmål till ett balansmål, vilket frigör cirka 200 miljarder kronor över åtta år. Det finns dock en bred önskan om att staten ska göra mer för att undvika att stora investeringsbehov skjuts på framtiden.
En diskussion har därför inletts om hur ytterligare satsningar kan möjliggöras genom privat finansiering. Det pågår just nu ett skifte i synen på infrastruktur i Europa, där den får en allt mer central roll i hanteringen av bristande konkurrenskraft, låg produktivitetsutveckling och ökad försvarsförmåga.
Om anläggningsmarknaden delas upp i investeringar respektive drift och underhåll, väntas investeringarna öka med 4 procent under 2025 och drift och underhåll med hela 11 procent. Prognosen pekar på att investeringarna ökar i allt snabbare takt fram till 2027, medan ökningen i drift och underhåll blir något mer dämpad under 2026–2027. Mest utmärkande är vägunderhåll, som väntas växa med hela 30 procent i reala termer mellan 2024 och 2027.
Inledningen av 2025 har präglats av turbulens och osäkerhet men det har fått begränsad påverkan på den svenska anläggningsmarknaden. Till skillnad mot övriga byggsektorn finansieras anläggningsmarknaden i mycket högre grad av offentliga medel från stat och kommun vilket gör att den inte är lika konjunkturkänslig, även om de senaste årens stigande bygg- och kapitalkostnader har dämpat aktiviteten. En generell trend i de västerländska ekonomierna är dock att obligationsmarknaderna fungerar allt sämre ur ett offentligt-finansiellt perspektiv. Utvecklingen visar att även för Sverige ökar finansieringskostnaderna.
- Man ska också komma ihåg att det precis som i många andra branscher finns kompetensbrist samt andra kapacitetsproblem som t.ex. Trafikverkets upphandlingsförmåga. Dessutom är det ett problem med utdragna tillståndsprocesser samt ändrade politiska prioriteringar över tid, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.
Inom energipolitiken sker samtidigt ett omfattande utrednings- och lagstiftningsarbete för att skapa rätt förutsättningar för den elektrifiering som krävs i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Sverige har, tack vare de nya gröna industrierna, flera konkurrensfördelar som gör oss väl positionerade i ett internationellt sammanhang. Samtidigt krävs en kraftigt utökad elproduktion, då användningen förväntas öka markant. Stabilitet och hållbarhet i elpriserna måste dessutom säkerställas för att inte bli en begränsande faktor. Trots långsiktiga satsningar på exempelvis kärnkraft och vindkraft är effekterna på kort sikt gällande elproduktionen fortfarande relativt begränsade.
Sommarens prognos för anläggningsmarknaden publicerades den 17 juni. Läs mer om prognoserna här.
